lördag 13 juni 2015

Veckans utdrag: Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie

Veckans utdrag
___________________________________________________________________________________________________________________________
Från Chimamanda Ngozi Adichies - Americanah, s. 405. 


Kära icke-svarta amerikaner, om en svart amerikan berättar för er om en upplevelse om handlar om att vara svart, så snälla dra inte genast upp exempel på detta ur er egen erfarenhet. Säg inte: ”Det är precis som den gången jag… ”. Ni har lidit. Alla människor i hela världen har lidit. Men ni har inte lidit just i egenskap av svarta amerikaner. Skynda er inte att hitta alternativa förklaringar till det som hänt. Säg inte: ”Jamen, det där handlar inte om ras, det handlar om klass”. Inte: ”Men det där handlar inte om ras, det handlar om genus”… För ser ni svarta amerikaner VILL egentligen inte att det ska handla om ras. Helst av allt skulle de vilja att all den här rasistiska skiten aldrig hade existerat. Så kanske det är på det viset att när de säger någonting om ras, så kanske det är för att det faktiskt är vad det handlar om? (…) Säg inte: ”Jamen, rasismen är över, slaveriet är ju så vansinnigt längesen.” Vi talar om problem som fanns 1960, inte 1860. Om ni ser en gammal svart amerikansk man, så minns han antagligen som igår när han var tvungen att kliva av trottoaren för att en vit person skulle passera.
(…) Så efter denna uppräkning av vad man inte ska göra, vad ska man då göra? Kanske räcker det med att lyssna. Lyssna på vad folk säger. Och kom ihåg, det handlar inte om just dig. Svarta amerikaner säger inte att allt är ditt fel. De talar bara om för dig hur verkligheten ser ut. Om du inte förstår, ställ frågor. Om du känner att det är jobbigt att ställa frågor, säg ändå att du tycker det är jobbigt att ställa frågor och fråga i alla fall… Och så lyssna litet till. Ibland vill folk bara känna att någon lyssnar på dem. Skål för möjligheterna, möjligheterna till vänskap och förening och förståelse.”

Det här citatet är en av de delarna jag gillade mest med boken. Hela boken är helt underbar, men just denna delen gjorde mig verkligen rörd. För precis som Chimamanda skriver så är det viktigaste att lyssna! Alla ursäkterna som nämns i texten är även så klockrent dumma. Som ett försök att sopa förtrycket som svarta upplevde genom historien. Tycker denna texten är helt fenomenal och vill verkligen att alla borde boken!

Du kan köpa boken på: 
Adlibris: Pocket / E-bok
Bokus: Pocket / E-bok
CDON: Pocket / E-bok

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar